Fördjupning: ögonfransserum i detalj
Flera europeiska myndigheter har sagt något om prostaglandinanaloger i fransserum, men ingen har förbjudit dem
EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet, SCCS, avgav 2022 ett yttrande, SCCS/1635/21, om isopropylkloprostenat och etyltafluprostamid, som yttrandet också kallar DDDE. Kommittén kunde inte dra slutsatsen att ämnena är säkra upp till de halter tillverkarna angett, 0,006 och 0,007 procent för isopropylkloprostenat och 0,018 procent för etyltafluprostamid. Den noterade också att andra myndigheter har avrått från eller förbjudit sådana ämnen i fransprodukter.
Franska ANSES skrev i januari 2026 att EU:s kommitté i juni 2025 publicerade ett preliminärt yttrande om att inget av tre ämnen kunde anses säkert i kosmetika, och att EU:s slutliga beslut kan leda till förbud eller begränsning. ANSES beskriver ett fall där en kvinna efter fem månaders daglig användning av ett serum med isopropylkloprostenat fick ett mörkare öga och förlorat fett runt ögonen. Myndigheten anger att mörkfärgning av iris kan vara bestående. Det är ANSES slutsatser, inte våra, och ett enskilt fall säger inget om hur vanligt det är.
Brittiska OPSS lät LGC kartlägga marknaden 2024: av 110 serum på nätet listade 23 en prostaglandiningrediens, och av 21 analyserade hade åtta ingen mätbar halt av de tre ämnena, medan åtta hade isopropylkloprostenat, fyra etyltafluprostamid och ett bimatoprost. Stiftung Warentest rapporterade i augusti 2026 att ett tyskt labb under åren 2019 till 2026 bedömde 38 av 71 serum som inte säkra, och i sex produkter fanns prostaglandinanaloger utan att stå i ingredienslistan, och att BfR:s kosmetikkommission rekommenderar förbud. Vi hittade ingen svensk myndighetssida om saken.
Det här påverkar sidan på två sätt. Redovisningen om ögonen väger 25 procent i betyget, och de tre serum med prostaglandinanalog i listan får därför lägre poäng. Och eftersom analyserna visar ämnen som inte stod på förpackningen, är en ren ingredienslista ett bättre läge men ingen garanti.
Xlash original och Xlash Sensitive delar namn och pris men inte betyg eller ingredienser
Båda kostar 499 kr för 3 ml hos Lyko, 166,3 kr per milliliter. Original har 696 betyg med rubriken 4,1 och fördelningen 3,80, medan Sensitive har 96 betyg med rubriken 3,1 och fördelningen 3,70. Skillnaden i rubrik är alltså 1,0 steg men i fördelning bara 0,1, vilket är ett exempel på att Lykos rubrik inte går att läsa som ett mått på hur mycket köparna skiljer de två åt.
Original har 123 ettor av 696 betyg, 17,7 procent, och Sensitive 13 av 96, 13,5 procent. Femmorna är 53,2 procent mot 38,5. Sensitive har alltså färre missnöjda men också färre mycket nöjda. Två köpare som tidigare använt originalet skriver att de reagerat på det men inte på Sensitive, medan en annan köpare gav Sensitive en etta för sveda och en för ögoninflammation. Omdömena går åt båda håll även här.
I ingredienslistan skiljer sig serumen åt: original har 30 poster och slutar på DDDE, Sensitive har 35 och ingen post med prost. Användningen skiljer sig också, där original anges dagligen helst på kvällen och Sensitive två gånger om dagen. Tillverkaren redovisar dermatologisk och oftalmologisk testning för båda. Lyko listar dessutom en 5 ml-flaska av originalet, som vi inte räknar eftersom storleken är en annan. Den som väljer mellan dem utifrån rubrikbetyget får alltså en annan bild än den som läser fördelningen, och det är skälet till att Sensitive hamnar före original hos oss.
Lenoites och Sweed ligger nära varandra i betyg men skiljer sig i pris, redovisning och underlag
Lenoites kostar 499 kr för 5 ml och Sweed 495 kr för 3 ml, så för 4 kr mer får du 2 ml mer. Per milliliter är det 99,8 mot 165,0 kr, och per månad 83 till 100 kr mot 165 kr enligt tillverkarnas uppgifter om åtgång. Sweed har det högre snittet ur fördelningen, 4,18 mot 4,02, och den lägre andelen ettor, 12,3 mot 15,4 procent, men Lenoites underlag är dubbelt så stort, 254 betyg mot 122.
Båda har ingredienslistor på 15 respektive 14 poster utan prostaglandinanalog och anger att serumet är fritt från sådana ämnen. Lenoites tillägg är dermatologisk testning och uppgifter om fransförlängning och linser, och Sweed kommer med lappprov, varning och tolv månaders hållbarhet efter öppning. Bruksanvisningen för Sweed finns bara på tillverkarens sida, inte hos Lyko.
Det är kombinationen av pris, åtgång och redovisning som lägger Lenoites först, trots att Sweed har det bästa betyget. Vilket som passar beror på hur mycket du väger betyget mot priset: den som går på snitt och andel missnöjda kan välja Sweed utan att ha gjort fel, men betalar 65 kr mer per milliliter. Sweeds betyg gäller också 5 ml-flaskan, eftersom Lyko visar samma betyg på båda storlekarna.
Köpguide: så väljer du ögonfransserum
Ögonfransserum bäst i test är en sammanställning av betyg, inte ett mått på vad serumet gör med fransarna
Tio serum jämförs här, och inget av dem har testats av en oberoende testare med läsbara resultat. Det vi har är 1 699 kundbetyg hos Lyko fördelade på åtta av serumen, ingredienslistor, tillverkarnas bruksanvisningar och priser lästa den 15 november 2026. Placeringen säger därför något om hur köpare har betygsatt, vad som redovisas om ögonen och vad serumet kostar, men inget om vad det gör med fransarna.
Tillverkarna marknadsför serumen med påståenden om effekt på fransarna och hänvisar ofta till egna kundpaneler och studier. De redovisas inte här som belägg, eftersom de är tillverkarnas egna och inte går att granska i original. Det är också skälet till att ögonfransserum bäst i test hos oss väger tillverkarnas redovisning om ögonen och betygens fördelning tungt, medan effekten lämnas utanför.
Den som främst vill ha ett belagt resultat får inget svar här, eftersom underlaget saknas hos oss och, så vitt vi hittat, hos de testare som publicerar öppet. Vill du i stället slippa lägga något längs fransraden varje kväll, finns vår jämförelse av mascara.
Prostaglandinanalogen heter något på prost och kan stå var som helst i ingredienslistan
Tre av de tio serumen har en prostaglandinanalog i ingredienslistan. Hos Nanolash är det etyltafluprostamid, andra posten efter vatten i en lista på nio. Hos Grande är det isopropylkloprostenat, som står som post 25 av 45 med tillägget att det är en prostaglandinanalog. Hos Xlash står det sist, under det långa namnet Dechloro Dihydroxy Difluoro Ethylcloprostenolamide, som förkortas DDDE. En brittisk rapport från 2024 nämner isopropylkloprostenat, bimatoprost och etyltafluprostamid som de ämnen den påträffade i fransserum, och en bra tumregel är att leta efter prost i ett ämnesnamn.
Det räcker inte att läsa produkttexten. Lykos text för Grande nämner ämnet och varnar, men i det vi läste hos Lyko gör texterna för Xlash och Nanolash inte det, och bara ingredienslistan avslöjar det. Ingredienslistan är dessutom bara vad tillverkaren uppger. I den tyska undersökning som Stiftung Warentest refererade 2026 fanns prostaglandinanaloger i sex produkter där de inte stod bland ingredienserna, så ”ingen prostaglandinanalog i listan” är en uppgift, inte ett labbresultat.
För Peter Thomas Roth och Lenoites finns listor på 30 respektive 15 poster utan sådana ämnen, och för Bio-Vitae finns ingen fullständig lista alls, bara ett urval i löptext. Den som redan har bestämt sig för ett serum med prostaglandinanalog kan hoppa över det här avsnittet, men bör fortfarande läsa tillverkarens varningar, som Grande redovisar mest utförligt.
Lykos rubrikbetyg stämmer sällan med fördelningen under det, så vi räknar med det lägre av de två
Lyko visar ett snittbetyg i rubriken och antalet betyg per stjärnsteg under det. Räknar man själv på fördelningen blir resultatet ofta ett annat. Xlash har rubriken 4,1 men fördelningen ger 3,80, Xlash Sensitive har 3,1 men fördelningen ger 3,70, och Olaplex har 4,2 mot 3,81. För Grande går det åt andra hållet: rubriken är 3,8 och fördelningen 4,15. Vi vet inte hur Lyko räknar rubriken, och därför redovisar vi båda och utgår från det lägre.
Det spelar roll för placeringen. Räknat på rubriken ligger Sweed på 4,3 och Lenoites och Olaplex på 4,2, men använder man det lägre värdet blir det 4,18, 4,02 och 3,81. För Grande används rubrikens 3,8 och inte fördelningens 4,15, och för Nanolash rubrikens 3,7 och inte fördelningens 3,93. Ingen modell gynnas av en rubrik som är högre än underlaget.
Volymen väger också. Xlash har 696 betyg, 41 procent av alla, och Olaplex 16. Lyko markerar en del omdömen som skrivna av testare eller Creators, bland dem Xlashs första omdöme, och de räknas med i totalen. Ett snitt från 16 betyg ska därför läsas med större försiktighet än ett från 254, och den som bara går på stjärnorna i rubriken missar det.
Pris per milliliter ger en annan rangordning än pris per flaska
Flaskpriserna går från 194 kr för The Ordinary till 859 kr för Grande, men flaskorna är olika stora. Lenoites och Xlash kostar båda 499 kr, men Lenoites innehåller 5 ml och Xlash 3 ml, vilket ger 99,8 respektive 166,3 kr per milliliter. Sweed på 495 kr för 3 ml ger 165,0. Olaplex på 799 kr för 4,5 ml ger 177,6 och Peter Thomas Roth på 799 kr för 4,7 ml ger 170,0. Bio-Vitae har inte angiven volym, så ingen kostnad per milliliter går att räkna.
Per månad blir skillnaden större för de tre tillverkare som anger åtgång. Lenoites ger 83 till 100 kr, Sweed 165 kr och Grande 286 kr. För övriga går det inte att räkna, eftersom varken tillverkare eller butik anger hur länge flaskan räcker.
Kampanjerna är en separat fråga. Lyko visar Combo Deal-priser på 349,30 kr för Xlash, Xlash Sensitive och Lenoites, 344,25 kr för Nanolash, 558,35 kr för Grande och 559,30 kr för Olaplex, men enligt Lyko gäller de vid köp av två varor och räknas inte. Xlashs egen butik visade 344 kr under Black Week den 15 november, med 499 kr som lägsta pris de senaste 30 dagarna. Köper du två serum eller väntar på kampanjen ser räkningen alltså annorlunda ut än den vi redovisar.
Fransförlängning, linser och varningstexter avgör mer än märket för vissa köpare
Bara två tillverkare uttalar sig om fransförlängning. Lenoites anger att serumet passar den som använder fransförlängning och kontaktlinser, och Grande anger att det är godkänt att använda tillsammans med fransförlängning. För övriga åtta saknas uppgiften, och tystnad är inte samma sak som att något fungerar.
Varningstexterna skiljer sig mest. Grande avråder från bruk under 18 år, vid graviditet och amning, vid behandling för glaukom eller cancer och vid tidigare torra ögon, ögoninfektioner eller vagel. Sweed rekommenderar lappprov, att fråga vårdgivare vid graviditet och amning och att inte använda serumet på nedre fransraden, och anger tolv månaders hållbarhet efter öppnad flaska. Lenoites varnar för att mer än rekommenderat kan öka känsligheten, avråder från nedre fransraden och anger att man ska sluta vid rodnad. The Ordinary, Nanolash, Peter Thomas Roth och Bio-Vitae har inga varningar i texterna vi läste.
Har du glaukom, ögonsjukdom eller är gravid är tillverkarens varningstext inte ett tips utan det som gäller, och frågan hör hemma hos en läkare, inte i en jämförelse. Det är också därför Grande, som har den utförligaste varningstexten, ändå hamnar nära botten: redovisningen ger poäng, men en prostaglandinanalog i listan och det högsta priset drar ner.
Bruksanvisningen skiljer sig mer än ingredienserna, och det avgör hur länge flaskan räcker
Lenoites och Grande anger en doppning för båda ögonen och ett drag längs den övre fransraden. Grande lägger till två till tre minuters torktid och Olaplex 90 sekunder. Xlash Sensitive och The Ordinary används två gånger om dagen, och Olaplex också två gånger om dagen tills önskat resultat är nått, medan Xlash, Sweed, Grande, Nanolash och Peter Thomas Roth anges en gång om dagen, helst på kvällen.
Efter en första period minskar flera dosen. Lenoites och Grande anger varannan dag efter tolv veckor respektive tre månader, och Olaplex, Xlash och Sweed två till tre gånger i veckan. Hur länge flaskan räcker anges bara av Lenoites, Sweed och Grande, så för övriga går åtgången inte att jämföra.
Det betyder att ett serum som används två gånger om dagen på två ställen, som The Ordinary på både fransar och ögonbryn, har en kostnad per månad som inte går att räkna, även om priset per milliliter är lägst. Den som vill ha tydlig dosering får den hos Lenoites och Grande. De tillverkare som anger torktid ligger på 90 sekunder till tre minuter, och för övriga saknas uppgiften.
Ett serum utan betyg kan inte placeras högt, hur bra beskrivningen än låter
Peter Thomas Roth och Bio-Vitae är de två serum som saknar betyg som går att knyta till just det serumet. StylingAgenten visar inga omdömen för Peter Thomas Roth, och Skyskin visar ett betyg på 4,3 från 72 omdömen som vi inte kan knyta till serumet. Därför får de lägre poäng än den lägsta betygsatta modellen, och ingen förklaring i produktbeskrivningen ändrar det.
Det är en fråga om vad som går att kontrollera. En köpare som läser en säljtext om effekt på fransarna har ingen möjlighet att pröva den mot andra köpares erfarenheter. Vi återger inte sådana påståenden, och ett serum vars säljtext mest handlar om effekt får ingen poäng för det.
Den som vill ha ett billigt serum utan betyg kan ändå tycka att Bio-Vitae är värt ett försök, eftersom totalpriset på 389 kr är det näst lägsta efter The Ordinary. Men du vet inte hur mycket du får, hur du använder det eller vad som står på hela ingredienslistan, och det är ett skäl att välja ett serum med fler uppgifter, som Lenoites för 110 kr mer.
